Valfrihet i medborgarens intresse?
Våra skattepengar ska inte användas till att öka riskkapitalbolagens vinster, de ska användas till att ge medborgarna den vård de behöver, skriver landstingspolitikern Lotta Högkvist (v).
Genom Sverige härjar en flodvåg av privatisering och
utförsäljning av vår gemensamt ägda välfärd – i landstingen i
Västmanland, Halland och Stockholm har kontrollen över den
skattefinansierade vården förts över från de folkvalda företrädarna
till internationella riskkapitalbolag.
Eller på vanlig vardagssvenska – våra skattepengar som vi alla
gemensamt har arbetat ihop ska nu stoppas ner riskkapitalbolagens
aktieägares plånböcker.
Utgångspunkten för offentligt driven vård/omsorg är att ge
patienten/omsorgstagaren den vård/omsorg som denne behöver – utan att
fundera över om det kommer att betyda vinst eller förlust.
Vård/omsorgsföretag som ägs av internationella riskkapitalbolag har
en helt annan utgångspunkt – det handlar om att dra in en så stor vinst
som möjligt till aktieägarna.
De patienter/omsorgstagare som behöver mycket vård/omsorg är
knappast den målgrupp som de privata vårdbolagen kommer att slåss om
att få ta hand om – de genererar ingen vinst. Då överlåter man så gärna
vården och omsorgen på landstingen och kommunerna.
Den moderatledda alliansen vill gärna få oss att tro på devisen att
privata bolag arbetar mer effektivt och billigare än offentligt drivna
verksamheter men det är trots allt inte helt sant. Grundtanken bakom
detta är att genom att konkurrens så ska kostnader och priser hållas
nere…
Då kan man fundera över följande siffror som är framtagna av riksdagens utredningstjänst:
Järnvägen avreglerades 1988, priserna har stigit med 125%, KPI +57%
Taxibranschen avreglerades 1990, priserna har stigit med 72%, KPI +34%
Inrikesflyget avreglerades 1993, priserna har stigit med 63%, KPI +20%
Posten avreglerades 1993, priserna har stigit med 80%, KPI +14%
Elbranschen avreglerades 1996, priserna har stigit med 86%, KPI + 9%.
Enligt det borgerliga tankesättet så borde prisbilden vara den omvända, så någonstans så går teori och verklighet inte ihop.
Privatisering och utförsäljning av offentligt drivna verksamheter betyder inte att
vi som skattebetalare får ut mer för våra skattepengar. Snarare tvärtom
för nu får vi både betala skatt plus aktieägarnas vinst och hur man än
vänder och vrider på det så blir det inte mer pengar i våra plånböcker.
En snabbtitt på vilka som äger några av de största vård/omsorgsföretagen i Sverige:
Carema – 3i (ett internationellt riskkapitalbolag) och GIC (staten Singapores riskkapitalbolag).
Praktikertjänst – egna utövare/aktieägare.
Capio- Nordic Capítal, Apax – båda riskkapitalbolag.
Attendo care – Bridgepoint ( riskkapitalbolag)
Aleris – EQT (riskkapitalbolag inom Wallenbergkoncernen)
Alla som tror att de bolagen har Sveriges skattebetalares bästa för ögonen håller upp en hand!
Riskkapitalbolagen satsar på att köpa upp mindre vårdföretag som
drivs av förmodligen såväl engagerade och som ambitiösa utövare av
vård/omsorg. Det mindre vårdföretaget som startades med så mycket vilja
om att göra gott går raskt över till att vara en liten del i ett stort
aktiebolag som styrs av att göra (just precis!) största möjliga vinst
till minsta möjliga insats.
Våra skattepengar ska inte användas till att öka riskkapitalbolagens
vinster – de ska användas till att ge medborgarna den vård de behöver.
Lotta Högkvist (v), ledamot i landstingsfullmäktige