Tack för mig!

Våra vägar skiljs nu för en tid i och med att jag flyttar till Norge och
slutar som ordförande i Vänsterpartiet i Sala. Efter en serie motgångar i
Sverige ser jag ingen annan lösning än att börja om i Norge. Jag har därför
tackat ja till ett jobb som jordbrukschef i en liten kommun, Forsand på
västlandet i Norge.

 Här är lite fakta:   Fjällkommun runt
den berömda Lysefjorden med
Predikstolen och Kjerag som viktigaste
turistattraktioner. 1.100 invånare. 6
x 3 mil till ytan. Egen skola t.o.m.
åk 10 (150 elever). Eget sjukhem och
äldreboende. Kulturhus med inomhusbad,
bibliotek och idrottshall.
Fornminnesgård med gillehall för 300 personer.
Språk: nynorska.

Näringsliv:   71 lantbrukare varav nästan alla med får
och fäbodbruk, ca 30
st med mjölkkor, några få med annan produktion bl.a. en
med körsbärsodling
och en med stor islandshästuppfödning.
En timme med
färjan in till Stavanger. Rogaland fylke har 280.000 invånare.
Eget elbolag
med Norges lägsta elpriser! (Lyse Energi) Övrig företagsamhet:
turism,
fiske, musselodling, skog/trä och grusindustri.

Politiskt:   Centern styr
(kommunalval den 10 september). Alla från årskurs
8 får en egen PC. Rådhuset
har öppna dörrar 08.00-15.30. Servicetorg med
kommun, elbolag, socialkontor,
ekonomikontor, arbetsförmedling, kyrkokontor
och bank i samma ingång. Alla
ungdomar 16-19 år är garanterade sommarjobb.
Bygger ny förskola. Inga
privata alternativ. Generös personalpolitik med
motion på arbetstid, 35
tim/vecka arbetstid, kompledighet även för chefer,
30 kr/ mil i
reseersättning, hyresbidrag till nyinflyttade, kommunal bostad
till låg hyra
m.m.

Kolla gärna www.forsand.kommune.no! All
korrespondens är offentlig på nätet!
Det är lätt att trivas i Forsand och jag
hoppas verkligen att de första
intrycken håller i sig?
Som jordbrukschef
har jag även ansvaret för att öka turismen till Forsand!
Ni är alla
hjärtligt välkomna att besöka mig. Med bil är det 95 mil. Tåg tar
17-23
timmar. Flyg tar ca 4-5 timmar och kostar under 2.000 kr om man bokar
i
tid.

Jag har trivts väldigt bra med kamratskapet i vänsterpartiet i Sala
och
under mina 8 år i landstingsgruppen. Jag är särskilt tacksam för den

trevliga och sångglada avtackningen för ett par veckor sedan. Tack ska ni ha

allihop!

Det är speciellt roligt att få lämna Sala under en period
när jag känner att
vi är på uppgång i Sala. När andra partier och föreningar
tappar medlemmar
och minskar sitt engagemang, lyckas vi att hålla
ställningarna samtidigt som
vi förnyar och förändrar en hel del i vår lokala
organisation. Vi har m.a.o.
lagt grunden till ett ännu bättre valarbete år
2010.

Jag kvarstår givetvis som medlem och hoppas att jag en dag skall
kunna
återvända till det Sala som vi alla längtar till:
– Ett Sala där
alla får vara med.
– Ett Sala där den verkliga solidariteten mellan människor
omsätts i
praktiken.
– Ett Sala där vi bygger det uthålliga samhället och
tar vårt globala
miljöansvar.
– Ett Sverige som motarbetar byråkrati och
korruption.
– Ett Sverige där alla människor har ett lika värde.
– Ett
Sverige som avskaffar Jantelagen och accepterar människor som törs gå
mot
strömmen.
– Ett Sverige som använder sina resurser på det som verkligen är
viktigt för
kommande generationer och inte kastar bort dem på ett
kortsiktigt
kapitalistiskt konsumtionssamhälle.

Med detta önskar jag
er alla och särskilt styrelsen under ledning av Joachim
Nordlund lycka till
i den fortsatta kampen för en bättre värld.

Börje Svensson, f.d.
ordförande
Ny adress: N-4110 Forsand, Norge
e-post: [email protected]

Börje Svensson lämnar Sala för nytt jobb i Norge. Det innebär att det blir Joachim Nordlund som tar över som ordförande fram till årsmötet nästa år.

Vi kommer alla att sakna Börje som varit en enormt drivande kraft och en alldeles tvättäkta eldsjäl som jobbat hårt och träget för partiet både regionalt och lokalt.

Vi önskar Börje lycka till på sitt nya jobb och hos oss är du alltid välkommen när du såsmåningom kommer tillbaka till Sala.

Jag var inbjuden som en representant från politikerkåren att hjälpa till med grillningen på GRILLNATTA i Sala den 30 juli 2007.

Det dröjde inte länge i mitt ivriga vändande av fläskkarrén förrän skammen föll över mig då jag upptäckte att ett barn som stod framför mig och frågade om det inte fanns någon mat för honom. Han sa ”jag är muslim”. Jag skämdes.

 Hur kan det vara möjligt att när man inbjuder Salas invånare
till en sk. Kommunfest, samtidigt utesluter en mycket stor grupp människor. Det
finns idag ca 800 – 900 muslimer i Sala kommun. Visserligen är det så att vår
tids sekulariserade värld har gjort att ett flertal fr.a. yngre muslimer har
valt att äta fläskkött.

Detta första besök av frågan "om det fanns någon annan mat
som muslimerna kunde äta" följdes senare av ett flertal personer.

Alla de som nu uteslöts från matgemenskapen är även
konsumenter i de affärer som delade ut biljetter efter av att man handlade i
deras affär. Man uppmuntras till att spendera sina pengar i affärerna samtidigt
som man senare ställs utanför.

Nu hoppas jag att denna händelse endast är ett stort
misstag, och att man självklart inte skall göra detta igen.

 Jag förväntar mig att någon ansvarig träder fram och
deklarerar, hur det kommer att bli framöver. -Kommer ALLA att vara välkomna?

 
Personligen tycker jag att Sala kommun årligen kunde göra
denna dag som sin EGEN och BJUDA ALLA sina invånare på en helkväll med
artister, fläskkarré, korv, hamburgare samt vegetariskt.

Det är också viktigt att inte de som har det sämst
ekonomiskt, inte som nu ställs utanför. Tyvärr är det så att marginalen för
alla inte tillåter att man kan spendera 800 kr för att få fyra biljetter om man
är ensamstående och har tre barn. Svårigheten att har råd att vara med kan även
gälla arbetslösa, studerande, pensionärer m.fl. Då börjar det trots allt bli
ett antal människor som ställs utanför.

 
Det är självklart för mig som vänsterpartist med ALLA
människors lika värde. Allas lika värde är inte förhandlingsbart!

Låt mig slippa skämmas utan istället fortsätta vara stolt
över Sala som kommun.

 
Sven Viklund, Vänsterpartiet

Oppositionsledare i Sala kommun

Hela veckan pågår Pridefestivalen i Tantolunden i Stockholm. Ung Vänster och vänsterpartiet kommer givetvis att finnas på plats med ett stort tält i Pridepark och en egen sektion i paraden.

Så här ser Ung Vänsters och vänsterpartiets program ut för prideveckan:

Fredag 3 augusti
Vänsterpartiets partiledare Lars Ohly gästar vårt tält i Pride Park kl 17. Kom och ställ frågor och mingla!

Lördag 4 augusti
Prideparaden avgår från Humleträdgården klockan 14. Ung Vänster och vänsterpartiet deltar med egen stor röd musikbil. Samling sker kl 13.30. Håll utkik efter röda fanor. Du kommer att få ett minne för livet. Och efter paraden, kl 17, gästar våra öppna riksdagsledamöter Hans Linde, Josefin Brink och Marianne Berg vårt tält kl 17. Kom och ställ frågor om vänsterpartiets politik!  

Efter att även hemsidan haft semester så återkommer vi nu med en presentation av den siste av våra Lokala Företrädare.
Joachim Nordlund har under en lång tid satsat mycket av sin tid och sitt engagemang på lokala frågor.

Varför jobbar du politiskt?

Därför att jag brinner för frågor som rör rättvisa, ekonomisk demokrati och mänskliga rättigheter. Jag vill vara med och påverka så att klyftorna i samhället minskar.

 Vilken är din hjärtefråga?

Rättvis fördelning

 Tycker du att du i ditt politiska engagemang kan på verka vad som händer och sker i Sala Kommun?

Ja, ibland men man behöver ha ordentligt med tålamod eftersom det kan dröja åratal innan bara förslag får genomslag .

 Sala är ju en borgerlig kommun, tror du på ett maktskifte till nästa val?

Ja definitivt. Det är dags för förändring i Sala och på riksplanet kommer den borgerliga regeringens klasspolitik att göra att människor vänder sig till ett riktigt vänsteralternativ.

Vilken är den största utmaningen för politikerna i Sala framöver?

Omställning till ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Dessutom legitimiteten för kommunens verksamhet, både att ha bra service och att ha en levande demokratisk diskussion mellan politiker, personal och medborgare.

Idag på DN-debatt skriver Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Junilistan om behovet av en folkomröstning kring det nya EU-fördraget/konstitutionen:

Kolla gärna in denna kampanj och skriv på!
LÅT FOLKET BESTÄMMA

 Vi kräver folkomröstning om EU-konstitutionen!

Tysklands
förbundskansler Angela Merkel hyllas nu av ledarskribenter och
kommentatorer. Bilden som tecknas är att hon har räddat EU. Berömmet
för hennes taktiska skicklighet inför och under EU:s toppmöte den 21-22
juni är gränslöst och kritiklöst.

Debatten och kommentarerna
har i övrigt handlat om det politiska spelet på toppnivå med Tony
Blair, Nicolas Sarkozy, Vaclav Klaus och Lech Kaczynski i centrum.
Spännande politisk teater förvisso. Men vad var det politiska
innehållet?

Det handlar faktiskt om medlemsländernas framtid
som självständiga stater och därmed om den europeiska demokratins
villkor. Ursprunget är att EU:s ledare vid toppmötet i Laeken 2001
definierade EU:s centrala problem: låg demokratisk legitimitet,
bristande öppenhet och en långtgående centralisering och
detaljreglering. De enades om att man måste klara ut vad EU skall göra
och vad medlemsländerna skall sköta själva. Vikten av att respektera
subsidiaritetsprincipen och att EU förblir ett samarbete mellan
likvärdiga stater betonades.

Ett konvent tillsattes för att
föreslå reformer i denna riktning. Att sammanfatta EU:s fördrag i en
samlad grundlag var inte uppgiften utan beskrevs bara som en möjlig
lösning. Och här spårade det ur. Konventets president, den förre
franske presidenten Valery Giscard d’Estaing, frångick i praktiken
uppgiften och satsade med mycket auktoritära metoder helt på ett
författningsförslag för att lägga grunden till en EU-stat. Det gick så
långt att förslag som aldrig diskuterats i arbetsgrupper eller ens i
presidiet sattes in i texten.

Det stod naturligtvis
klart för alla som ville se att Giscard d’Estaings förslag till
EU-grundlag skulle förändra medlemsländernas styrelseskick. I Sverige
konstaterade tunga remissinstanser som JK, HD och Regeringsrätten att
ett riksdagsbeslut om EU-konstitutionen kan strida mot svensk grundlag.
Tio länder fann att frågan måste avgöras i folkomröstning, däribland
Frankrike, Nederländerna och Storbritannien.

Det ledde till
katastrof för projektet. De franska och holländska folken röstade nej i
folkomröstningar redan på försommaren 2005 med stora majoriteter och
högt valdeltagande. Alla förstod att även britterna skulle säga nej,
och rent rättsligt hade ju förslaget fallit redan efter franska folkets
nej.

Det som sedan hänt är från demokratisk synpunkt
skrämmande. De politiska ledarna i EU har bakom kulisserna enats om att
driva igenom fördraget i alla fall, utan folkligt stöd där så krävs.
För att klara detta måste nya folkomröstningar till varje pris
undvikas. De regeringar som hade lovat folkomröstning måste därför
kunna hävda att det nu har gjorts sådana ändringar att löftet inte
längre gäller.

Samtidigt skulle förslaget genomdrivas med i
praktiken oförändrat innehåll. Regeringscheferna svarade redan i mars
ja på Angela Merkels fråga om det kunde vara en god idé att ändra
terminologin utan att ändra den politiska substansen. Och så blev det!
Det nya förslaget är praktiskt taget identiskt med det som fransmän och
holländare röstade nej till.

Kosmetiska förändringar har
gjorts. Nu heter det reformfördrag i stället för konstitutionellt
fördrag, utrikesministern har fått en annan titel och symboler som
nationalsång och flagga har strukits. Men den politiska substansen är,
helt enligt planerna, oförändrad. Och nu skall vi alla svälja
påståendet att detta förslag å ena sidan är så totalt förändrat att
alla löften om folkomröstning faller och samtidigt så totalt oförändrat
att länder som redan ratificerat inte behöver göra om processen.

Förslaget
innebär ett avgörande steg i byggandet av en EU-stat. Vi går nu snabbt
mot en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Ett gemensamt försvar
skall skapas och överstatligheten inom det rättspolitiska området skall
förstärkas. En EU-president och en utrikesminister med egen diplomatkår
skall införas. Den kostsamma jordbruks- och regionalpolitiken befästs.
En europeisk åklagarmyndighet införs. Vetorätten avskaffas inom ett
femtiotal områden. EU blir en juridisk person och kan ingå avtal som
binder medlemsstaterna. Sveriges röststyrka och inflytande i
ministerrådet halveras nästan.

Det rör sig alltså om
fundamentala förändringar för Sverige som nation och för svensk
demokrati, och vi vet att folkmajoriteten har en helt annan syn än
riksdagsmajoriteten på denna fråga. Så är det i flertalet EU-länder.
Det blir därmed orimligt att en riksdagsmajoritet utan förankring i
folkviljan tar beslutet. Folkomröstning är den enda rimliga lösningen,
när de valda politikerna inte är representativa för sina väljare i en
av vår tids viktigaste politiska frågor

Det
går inte att bygga det europeiska projektet i strid med folkviljan, och
opinionsmätningarna visar att en klar majoritet av svenskarna vill
folkomrösta om EU-fördraget.

I dag presenteras en omfattande
Sifomätning som visar att en majoritet av de tillfrågade, 51 procent,
anser att det är ett dåligt förslag som nu lagts fram. Mätningen visar
också att 67 procent vill folkomrösta om frågan. Bara 30 procent tycker
att förslaget är bra och 29 procent accepterar att riksdagen ska kunna
ta beslutet utan föregående folkomröstning.

Det är därför
Sveriges riksdag måste utlysa folkomröstning om detta och sedan i
valkampanjen ta sig an uppgiften att övertyga medborgarna i stället för
att köra över dem med ett riksdagsbeslut för vilket de i praktiken
saknar politiskt mandat.

Sverige är förtjänt
av en ny debatt. En sådan folkomröstning handlar inte om ja eller nej
till EU utan om ja eller nej till detta författningsförslag. Ett nej
leder till omförhandling av fördraget och dessutom till möjlighet för
Sverige att i likhet med Storbritannien och Danmark erhålla permanenta
undantag från bland annat kravet på att införa euron.

Undertecknade
sex svenska ledamöter av Europaparlamentet kommer från vitt skilda
politiska partier, men vi har alla valts på mandatet att säga nej till
den utveckling av EU som nu föreslås. Vi kräver att svenska folket i
folkomröstning får ta ställning till detta nygamla förslag till
EU-grundlag. Svenska folket står inför ett historiskt vägskäl och måste
ha rätten att självt välja sin framtid.

Hélène Goudin, junilistan
Jens Holm, vänsterpartiet
Nils Lundgren, junilistan
Carl Schlyter, miljöpartiet
Eva-Britt Svensson, vänsterpartiet
Lars Wohlin, kristdemokraterna