Skip to main content

Vänaterpartiets 1:a maj insamling

I år har Vänsterpartiets 1:a maj insamling gått till organisationen ”Stop the Wall”

Vi är glada att insamlingen gav hela 700 kr. som går till arbetet att stoppa muren

 Läs gärna mer på www.stopthewall.org.

Murfakta:
1 miljon palestinier beräknas påverkas direkt negativt av murbygget
När muren är klar kommer den att de facto ha annekterat 47% av västbanken
Murens dragning gör att den kommer att isolera 92 palestinska byar och städer, och däreigenom skapa ghetton liknande bantustans
Muren kommer att bli 730 km lång

Sven Viklund

Sala kommun har inte bara gjort en Gyllene kalv på samma sätt som Israels folk gjorde i sin vandring i öknen, vilket slutade med att de sedan fick vandra i öknen i 40 år. Sala kommun har inte bara gjutit en gyllene kalv . Man har även skapat flera husgudar.
Två av dessa husgudar är Vd Urban bäckström och chefsekonom
Stefan Fölster från Svenskt näringsliv som har flyttat in i Sala kommun och
sitter som husgudar och styr Kommunstyrelsens ordförande Carola Gunnarsson (C)
och Hans Eljansbo (M) beslut tillsammans med den borgerliga majoriteten i
kommunen.

Kommunfullmäktige har nyligen tagit fram ett
Näringslivsprogram där ett av huvudmålen är att följa vad Svensk Näringsliv
vill. Samma Svenskt näringsliv som helt rättmätigt kritiserat Socialdemokratin
av att styras av LO-förbunden.

– Vänsterpartiet är det enda partiet som styrs och
företräder den lilla människan

I detta näringslivsprogram vill Sala kommun klättra på
Svenskt näringslivs rankinglista över näringslivsklimatet i Sveriges kommuner.
Målsättningen är att vara blad de 50 bästa kommunerna i landet år 2010. Idag
ligger Sala på 273 av 290 kommuner.

Vad är det då som krävs för att man skall klättra på denna
lista. Jo det är att man har:

  • låg
    kommunal skatteklass,
  • Stor
    andel kommunal verksamhet utlagd på entreprenad i privat drift
  • Bra
    tillgång på kompetent arbetskraft – dvs. hög arbetslöshet
  • Låg
    kommunal konkurrens ger högre placering.
  • Enkla
    kommunala regler

Det är inte några faktiska mål som gör om man klättrar på
listan eller inte utan det är en jämförelse mellan kommunerna. Sänker man
kommunalskatten mer i andra kommer än vad man gör i Sala så sjunker vi på
skalan oavsett om vi sänkt skatten. Detta gäller även arbetslösheten mm.

Vad innebär bl.a. låg kommunalskatt.

  • Jo
    minskade satsningar på våra barn och gamla.
  • Ökade
    klyftorna i samhället.
  • De
    som idag har det svårast – långtidssjukskrivna och arbetslösa får det ännu
    sämre.

Samtidigt minskar regeringen bidragen till kommunerna för
vuxnas lärande så blir det inte bättre.

Västerpartiet har sedan begynnelsen drivit frågor som är bra
för människorna som bor och lever i samhället till skillnad mot den borgerliga
majoriteten – som inte bara strävar utan ivrigt förespråkar skillnader mellan
de välbesuttna och de som har det sämre.

Sala kommun la ut städningen på ett privat företag. Blev det
bättre? Nej, naturligtvis inte.

Det finns inget egenvärde i att saker skall drivas privat.
Det är ju ändå människor som skall utföra arbetet.

Att saker på kort tid kan uppfattas som bättre med privat
drift är att man genom indirekta hot om lönesänkning och andra minskningar av
de kollektivavtalsregler som svenskt näringsliv driver på.

Som exempel på regeringens sjuka politik är:

När karensdagen infördes sjönk sjuktalen oerhört kraftigt
för att sedan slå tillbaka med full kraft, vilket innebar att långtids
sjukskrivningarna ökade. Det man nu håller på är att man försöker minska
sjuktalen igen genom att försämra de ekonomiska ersättningarna. Sjuktalen
kommer helt naturligt att minska nu men kommer återigen att öka med stora
ekonomiska klyftor.

Att man i detta Näringslivsprogram även så flagrant bara
lägger tyngdpunkten på företagen och deras möjligheter att styra och påverka
skolans elever och studenter är något som inte normalt finns i samhället. Till
arbetsmarknadens parter brukar normalt räknas vara förutom arbetsgivarna även
de fackliga organisationerna. Detta finns inte tillstymmelsen av i huvudmålen i
näringslivsprogrammet. Jag kan inte se annat att denna markering måste ligga i
Sala kommuns inriktning då man operativt visat att förhandlingar med de
fackliga organisationerna inte anses som prioriterat.

Genom sig flathet och feghet stödde Socialdemokraterna i
Sala den blågröna majoriteten i Kommunstyrelsen och gick emot vänsterpartiet i
våra krav att de olika fackliga organisationerna skulle ha inträde i skolan

Jag finner det ypperligt anmärkningsvärt att
Socialdemokratin i detta centrala näringslivsprogram fjärmat sig från de
grundläggande värderingar avseende den fackliga verksamheten som de tidigare
ansett som på gränsen till heliga.

Att Svenskt näringsliv gör olika rankinglistor ligger helt
naturligt i deras målsättning. Att sedan Sala kommun skall underordna sig denna
rankinglista och göra den som sin egen är däremot anmärkningsvärt. Svenskt
näringsliv skriver på sin hemsida avseende lokalt företagsklimat "Det är ett
prioriterat område för Svenskt Näringsliv och sannolikt för landets olika
kommunledningar"

Sala kommun som anser sig vilja vara "Den gode arbetsgivaren"
och att arbetaren skall vara värd sin lön. Här styr även Svenskt näringsliv. De
skriver på sin hemsida " ORIMLIGA KRAV.
Det är inte satsningen på kvinnor i låglöneyrken som är problemet, utan de
generellt mycket höga lönekraven från den fackliga sidan, menar Jan-Peter Duker
på Svenskt Näringsliv."

Samtidigt som lönehöjningarna i Sala kommun rör sig om ca 3
% så får kommunens högsta tjänsteman 14 %. Hur är detta moraliskt möjligt?

Det man nu ivrigt diskuterar och beslutat i
kommunfullmäktige är ett sk. Kallbadhus som skall uppföras vid Mån Ols. Det
handlar inte om det man normalt kallar kallbadhus, dvs en byggnad där man kan
bada i. Detta gäller enbart omklädesrum som skall byggas. Dessa skulle sedan
byggas runt bryggan som leder ut mot den ordinarie bryggan. Detta innebär att
omklädesrummen skall ligga mellan bryggan där alla badar, då med fr.a. barn och
den strand där föräldrar sitter och solar.

Att man av nostalgiska skäl kan åsidosätta
säkerhetstänkandet finner jag kriminellt. Vi från Vänsterpartiet motsätter oss
att man bygger omklädesrum som genom sin placering gör badandet till en
säkerhetsrisk.

Detta med att tillåta byggandet av dessa omklädningsrum är
bara ett exempel på en aktiv lobbyistverksamhet. Jag är övertygad om att
barnfamiljerna i Sala hellre vill att pengarna läggs på att göra Måns Ols mer
barnvänligt.

Vi har inte råd i Sala att bara av nostalgiska skäl bygga in
en uppenbar riskfaktor, där personer kan utan att andra reagerar skada sig till
och med få sätta sitt liv till för att några få av nostalgiska skäl vill driva
genom denna byggnad.

Vi tycker däremot att en upprustning av Måns Ols är på sin
plats. T.o.m. bygga nya omklädesrum, dock inte på föreslagen plats.

Lägg ner de befintliga förslaget. Satsa istället på något av
evighetsvärde.

Man undrar även lite stillsamt om socialdemokratin kommer
trots ökande sympatier få egen majoritet vid valet 2010. Detta är inte troligt
när väljarna förstår att de har samma inriktning i Sala som Göran Persson hade.
"Vi är i oss själva tillräckliga". Detta har visat sig vara förödande. Vi från
Vänsterpartiet har försökt i egenskap av oppositionsparti försökt hitta
samarbetsformer för att få genom en bra politik som gagnar Salas innevånare.
Genom socialdemokraternas agerande att utestänga oss från möten där vi skulle
kunna göras gemensamma för att öka slagstyrkan mot den inhumana politik som den
blågröna majoriteten i fullmäktige har.

Vi i Vänsterpartiet tycker att man agerar felaktigt och
O-professionellt inom skolan här i Sala kommun. Det kan tyckas att man gör rätt
prioriteringar när man satsar på specialistpedagoger för att hjälpa barn med
särskilda behov. Samtidigt tar man bort de personliga assistenterna för dessa
barn. Det är klart en missriktad satsning som kan synas bra, men för dessa barn
är det inte det De behöver fr.a. en nära person som kan stötta dem, men även i
vissa fall skydda dem. Specialistpedagoger behövs också, men inte till detta
pris.

Detta vet jag av egen erfarenhet eftersom jag själv har ett
barn med handikapp och har särskilda behov. Fråga istället föräldrarna till
dessa barn vad de behöver.

Vi i Vänsterpartiet vill även ha tillbaka den verksamhet i
Sala som visat sig inte bara vara till stor glädje utan även som
prioriteringsdelegationen som riksdagen sa tillhörde prioriteringsklass I, för
flera år sedan. Ett hospice som på ett professionellt sätt arbetade med
personer i livets slutskede.

Ledningen för Vård- och omsorgen i Sala anser att Sala inte
skall ha några särlösningar till skillnad mot var riksdagens prioriteringsdelegation
tyckte.

Vård- och omsorgsnämnden säger istället att man skall
utnyttja den personliga kompetensen man har för att sprida den till all
personal som arbetar i kommun. Har man gjort detta då? Nej, trots att man har
haft flera år på sig.

Vi tycker att Salas invånare är värda att få den allra bästa
vård – speciellt som kompetensen redan finns för detta. Återinrätta ett
hospice!

Detta gäller även med personer som idag finns på våra
särskilda boenden med ett utåtagerande beteende

Vi i Vänsterpartiet vill att ett sådant boende framskapas.

En röst till på Vänsterpartiet kan alltid göra skillnad.
Detta upptäckte Socialdemokraterna när den politiska majoriteten övergick till
borgerlig drift i förförra valet. Vid höstens val använde de ivrigt denna
slogan EN röst till. Nu klarar inte socialdemokraterna att höra sanningen utan
att känna sig stötta.

Nu tror jag mig vara rätt övertygad om att vandringen i
Salas öken inte kommer att vara 40 år utan knappt 4, då vi inte bara har en ny
regering utan en klar socialistisk majoritet i Sala. Vi i Vänsterpartiet
tillber inga gyllene kalvar utan försöker med stor drivkraft följa det som är
bra för människorna här i Sala

Sven Viklund

Oppositionsledare för Vänsterpartiet i Sala

Vänsterpartiet i Salas 1:a maj firande.

Tal, musik och prisutdelning. Summa summarum blev det en lyckad tillställning med ett 60-tal åhörare som tagit sig till Stadsparken för att fira 1:a maj.

Eftermiddagen inleddes med att Börje, ordförande i Salas partiförening hälsade alla välkomna och  förste talare ut var Sven Viklund, nytillträdd oppositionsledare.
Svens tal kommer vi att lägga ut som en egen artikel här på hemsidan.
Läs gärna den.

För den musikaliska underhållningen stod Håkan Persson med ackompanjatör som sjöng allt från Sven-Ingvars till Piaf.  

Tove Fraurud, före detta Ordförande för Ung Vänster och numera Morgongåvabo, talade på ett  personligt och engagerande sätt om vikten av att försöka skapa ett samhälle för alla, ett samhälle som vi vill lämna över till våra barn.

I år utdelades vårt kultur-sociala pris till Frida Lantz och Rebecca Jansson som startat Café House i Sala, en mötesplats för ungdomar. Priset som i år bestod av en väv, av textilkonstnärinnan Margita Thörnström och 500 kr. vardera delades ut av Börje.  Väven berättade Margita föreställde ett vattenfall i Älvkarleby.

Sista talare för dagen var Kalle Larsson, riksdagsledamot och ledamot av  partistyrelsen. Han höll ett  inspirerande tal som  tog upp internationelal likväl som nationella frågor. Kalles tal var en  uppmaning till oss alla att aktivera oss och forsätta kampen för en rättvis fördelning och internationell solidaritet.

Efter att ha blivit "uppeldade" av Kalle så avslutades eftermiddagen med Internationalen med Joachim  Nordlund som försångare.

Vi tackar  er som kom och firade 1:a maj med oss  och hoppas att vi ses igen, ni är alltid välkomna till oss, ju fler vi är desto starkare blir vi.

Stig Henriksson

Svårt med traditioner.
Skälla på borgarna för att de för en borgerlig politik verkar lite poänglöst.
Prisa det egna partiet utan vank och brist – känns trist.
Gå igenom alla politikområden och flertalet länder på jorden blir som melodikryssets snabbgenomgång…
Så inte skälla på regeringen.
Inte festtal till partiets alltid korrekta politik.
Och vad återstår då?
Ja, vi kan ju alltid
återvända till historien; en sådan här dag ett sådant här år. I
år om 2,5 vecka så är det 90 år sedan partiet till vänster om
Socialdemokraterna bildades.

Då som nu rasade kriget. Då i Europa – idag i Irak och Afghanistan.

Då som nu leddes Sverige av en högerregering; Hammarsköld har bytts
ut mot Reinfeldt.

Då som nu marscherade arbetarna ut från verkstäder och fabriker och
krävde krafttag mot livsmedelsbristen… Nej, där spricker jämförelsen
något – men det skrivs i alla fall upprörda insändare av
oppositionens riksdagsledamöter. Så lite kamp är det allt, om än
ganska ställföreträdande.

 

Vad hände 1917?

Jo t ex var Dan Andersson
kolumnist på Ny Tid i Göteborg, under pseudonymen
Black Jim, till våren 1918 och hann också med att förlova sig med
småskollärarinnan Olga Turesson i Gonäs.

Och i Grängesberg bröt
man 970.000 ton malm .

Och söndagen 13 januari 1917 hade Svenska
Gruvindustriarbetareförbundets avd 33 möte som öppnades av ordf O W
Andersson medan Claes Kåberg skrev protokollet. Och inte var den allt
mer revolutionära situationen i Ryssland som stod i fokus. Nej, det var
den bordlagda frågan om ersättning till kassören som var det enda
egentliga beslutsärendet.

Och i Ryssland var det alltså
halvtidspaus mellan ryska revolutionen del 1 som störtade tsarväldet
och ryska revolutionen del 2 som störtade landet och så småningom
imperiet i olycka. I april reste Lenin genom krigets Europa och
passerade Stockholm 12-13 april. En månad senare konstituerade sig ett
nytt parti, Sveriges Vänstersocialdemokratiska parti. Och det var ett
parti vars tillkomst präglade dess grundsatser. Dessa var präglade av
freds- och nedrustningsiver och för demokrati, respekt för
meningsmotståndare "plikten att hysa en obrottslig aktning för
andras övertygelser." Men också av revolutionsiver och förakt för
parlamentariska kompromisser.

Således ett blandat
arv som på gott och på ont inte är skingrat ens i våra dagar. Jag
brukar säga att några av de bästa människor jag lärt känna i livet
har varit organiserade inom vårt parti – men också några av de
värsta…!

Till de bästa jag
träffat är Hans Andersson, Stensbo, Ludvika och vi sänder honom en
tanke som gjort så mycket och tänkt så mycket och sagt så mycket
klokt

"…ett
stänk av färg helt lusteligt

när det var fest på jorden

Nu tonas många visor ned

Tyst klingande cymbaler

Och våren kommer fort på sned

Bland alla sjukjournaler…"

Nåväl; Enligt G B
Shaw så lär vi oss av historien att man inget kan lära av historien.  Santiago
Carillo, en av den sk eurokommunismens fäder sade en gång
eftersinnande att alldeles för mycket tid hade ödslats på att i varje
huvudstad försöka räkna ut vilken byggnad som där motsvarade
Vinterpalatset. Hur svårt det ändå är visar Carillos resultat. Om
hans gärning efter Francos död när partiet efter 40 år åter kunde
verka legalt sade man; Carillo lyckades med det Franco misslyckades med
under 40 år – nämligen att utplåna partiet.

Men i alla fall; med
historien som något slags resonansbotten vill jag se framåt.  

Om nu inte
hungerdemonstranterna lämnar verkstäder och fabriker. Det är ju
ganska tomt på barrikaderna om vi ens kan hitta några. En nutida
arbetarförfattare skrev ungefär så här: "Nej, min själ vi står
inte längre på barrikaderna. Vi ligger på dem. Och läser ’Vi
Bilägare’ "

Så är läget hopplöst? Är det kanske bäst att den politiska
vänstern ger upp, ställer in betalningarna och satsar på att odla sin
kål och friköpa sin hyreslägenhet i väntan på den stora
depressionen eller rent av klimathotets förverkligande?

Nej, jag kommer
från en kommun där Vänsterpartiet har stöd av 58,4% av medborgarna.
Jag tror det finns mycket man kan, ska och rent av måste göra.
Naturligtvis också göra upp med. Göra upp med allt som de här 90
årens ofta bittra historia visat vara ofruktbart och rent av farligt
att kånka omkring på.

Bort med all
partiteori grundat på en förment vetenskaplig syn! Bort med den därav
följande felsynen om att finns "en korrekt linje" att upptäcka
när det handlar om en fungerande politik att uppfinna och uppfinna igen
när omständigheterna skiftat. Bort med allt förakt för en av
mänsklighetens största framsteg; den parlamentariska demokratins
förmåga att via förhandlingar, kompromisser och hänsynstaganden
lösa konflikter på fredligt sätt. 
Hur var det våra föregångare sade då, i maj 1917: "plikten
att hysa en obrottslig aktning för andras övertygelser." Och kan det
tilläggas, särskilt dem som jag inte delar. 

För vänsterns
grundläggande värderingar duger och behövs även för att vi ska ha
en framtid!

Rättvisa mellan oss
som finns på jorden idag oavsett om vi finns i Ludvika eller i Luanda
– solidaritet med dem som ska befolka framtiden. Och man kan aldrig
vinna en tävling utan träning. Därför måste rättvisan och
solidariteten växlas in varje dag i vår vardagliga politik och sikta
på formandet av en berättelse om framtiden, men också präglas av hur
vi uppträder själva. Allt enligt Gandhis princip: Du måste vara den
förändring du önskar se i världen. Du
måste vara den förändring du önskar se i världen…

Vi måste i vardagen
i vårt dagliga kommunalgrå arbete i kommuner och överallt där vi
är, både lära oss mer och samtidigt visa att "vi sitter här och
duger."

Tävlingen är inget
revolutionärt sprinterlopp i form av ett stormangrepp mot
Vinterpalatsets murar – nej det är ett maratonlopp med insikten om
att människors förtroende tar lång tid att bygga upp – men bara ett
ögonblick för att förlora.       

Så jag hade tänkt
sluta där jag började; med revolutionsåret 1917 då det
vänstersocialdemokratiska partiet bildades. Vid kongressens inledning
13 maj lästes en dikt upp, skriven av poeten Ragnar Jändel:  
Men, nej, det är bara lite för bombastiskt med strofer som

"Väl
mött kamrater, som komma ur bragdernas brinnande år

ni alla som stritt för och siat om en upprorets 
rensande vår

Väl mött till de eniga kämparnas ting – ett ting där det är oss
fritt

Att giva det svarta sitt rätta namn och kalla 
det vita för vitt."

Nej, jag väljer
istället en bit av en annan dikt som också skrevs 1917 om än med en
för dagen olämplig titel (även om nordanvinden blåser kall idag);
Julvisa i finnmarken av Dan Andersson:

För
den hårdaste skaren och bittraste vinden
för det fattiga folket som slåss för sitt bröd,
för dem som i armod bli hårda om kinden –
för dukade bord och för slädar vid grinden,
för sårfyllda kroppar och läkande död.

Försonta
och glada i stjärnans timma
vi glömma att jorden blev bräddad av hat.
Vi resa oss upp under stjärnor som glimma –
omkring oss de heligas natt vi förnimma –
för dem och för jorden, för himlen och oss
våra stop vi höja, kamrat.

 

Arbetet för ett bättre samhälle i en rättvis värld fortsätter. Som
på trots fortsätter vi. Vi ger oss inte. Vi börjar om, Vi finns ju
kvar. Vi finns ju kvar. Leve 1 maj!

Stig
Henriksson, 1 maj 2007

                                                                                                        

"Om ni matar människorna med revolutionära slagord lyssnar de
idag, imorgon och i övermorgon, men den fjärde dagen säger de: Åt
helvete med er!"

Nikita S. Chrusjtjov

Vänsterpartiets Kultur-Sociala pris

Vänsterpartiets kultursociala pris delas i år ut till Rebecka Jansson och Frida Lantz för att de initierat och organiserat arbetet med att skapa Café House och att de i så ung ålder har visat mod och engagemang för att ska en mötesplats för ungdomar. Den ideella insatsen tycker vi ska uppmärksammas. En del av priset kommer från en textilkonstär som vi också vill uppmärksamma. Margita Thörnström har skapat en dekorativ väv. Den andra delen består av 500 kr var till Rebecka och Frida

Vänsterpartiets budget

Satsningar på jobb och miljö är den röda tråden i vänsterpartiets
vårbudgetmotion. Vid sidan av investeringar i bostadsbyggande och
kollektivtrafik, görs åtgärder för att minska klyftorna mellan fattiga och
rika.

 – Vi vill genomföra investeringar som ger jobb och ökar välfärden, det
handlar om fler anställda i kommunerna, om satsningar på bostadsbyggande
och järnväg, säger Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för
vänsterpartiet. Vänsterpartiet föreslår att en bostadsfond inrättas som ger
investeringsstöd till nya hyreslägenheter. Målet är att bygga 40 000
bostäder om året varav hälften ska vara hyresrätter. Dessutom vill partiet
frigöra resurser för satsningar på järnvägen genom att lånefinansiera
infrastruktursatsningar i stället för att direktavskriva dem. – Om vi
finansierar investeringar som kommunerna gör, då kan staten ta hela
kostnaden för Citybanan och använda 12 miljarder till ökade
järnvägsinvesteringar fram till 2015, säger Ulla Andersson.

Vänsterpartiet satsar dubbelt så mycket som regeringen på havsmiljön. Bland
annat föreslås ett nytt havsinvesteringsprogram som ska minska utsläppen.
Skyddet av biologisk mångfald och den hotade skogen får en miljard mer än i
regeringens budget. I två regioner startar försök med klimattaxa, gratis
kollektivtrafik. Försöket kostar 1,6 miljarder om året.

– Om fler åker kollektivt får vi ett effektivare, miljövänligare och mer
jämställt samhälle, menar Ulla Andersson.

Studiemedlet ska höjas med 1 200 kronor i månaden. För att underlätta för
pensionärerna föreslås höjd garantipension.

– Vi lägger förslag för rättvis fördelning, förslag som ska möta
regeringens politik som ensidigt gynnar de allra rikaste, säger Ulla
Andersson.

Här kan du ladda ner vänsterpartiets motion som pdf-fil:
https://www.vansterpartiet.se/vp/36852.cs