Hej kamrater!

Idag samlas miljontals människor runt om i världen för att fira arbetarrörelsens högtidsdag. Någonting man pratar om på många håll idag är förstås den ekonomiska krisen. Det är den värsta krisen sedan den stora depressionen på 1930-talet, ja kanske den värsta krisen någonsin.

Sverige klarar sig förstås inte
undan det här. Varje dag kan vi läsa om nya varsel och om man får tro
arbetsförmedlingens prognoser kommer vi nästa år ha en arbetslöshet på över tio
procent. Det betyder mer än en halv miljon arbetslösa. I det här läget har
regeringens försämringar av a-kassan lett till att nästan hälften av alla
arbetslösa saknar rätt till arbetslöshetsersättning.

 

Samtidigt som fler blir arbetslösa
blir de rika ännu rikare. Inkomstskillnaderna i Sverige växer. Under den här
regeringens ledning har den rikaste tiondelen av befolkningen fått fyra
tiondelar av inkomstökningarna. Samtidigt har antalet fattiga barn till
ensamstående föräldrar fördubblats.

 

Vad gör då regeringen för att
hantera krisen? Jo, arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin konstaterar att
vi har ”två skitår” framför oss. Sen fortsätter de att spara på sjuka och
arbetslösa. De fryser statsbidragen till kommunerna, så att personalen inom
äldreomsorg, skolor och barnomsorg får betala.

Inför valet till Europaparlamentet
den 7 juni går moderaterna till val på att skapa fler jobb. Men vi kan knappast
hoppas på att varken moderaterna eller EU kommer göra något för att minska
arbetslösheten.

 

För det första har EU satt en sorts
”ekonomiska tvångströjor” på sina medlemsländer. Det betyder att vi i Sverige
är förbjudna att satsa på välfärden, även om staten skulle ha pengar över. EU
vill på det här sättet tvinga medlemsländerna att strama åt och skära ned. För
det andra betalar vi enorma avgifter till EU, som försvinner i byråkrati och
fiffel. De pengar vi betalar skulle räcka till att anställa 50 000 fler
personer i offentlig sektor i Sverige. Pengarna borde användas där de gör mest
nytta. Vi vill satsa på välfärden, inte satsa på byråkratin. 

Nej, om vi ska ta oss ur krisen
behövs det annat än några moderater i Bryssel. Det som behövs är genomtänkta
och långsiktiga offentliga satsningar.

Vi har föreslagit att man bygger
järnvägsspår för godstrafik till stora arbetsgivare i Heby kommun som redan ligger
intill järnvägen. På det sättet kan man få fler människor i arbete både på kort
och lång sikt, samtidigt som samhället ställs om i en mer klimatvänlig
riktning. Fredrik Reinfeldt besökte Morgongåva för några veckor sen och fick
höra om vårt förslag. Trots att man just fått veta att 91 jobb försvinner från
Morgongåva, sa han att han inte tyckte att man behövde göra något. Det får stå
för honom!

Kamrater, när samhället går in i en
ekonomisk kris skapas plats för ljusskygga rörelser. Kapitalismens sammanbrott
under 1930-talet ledde till nazism och världskrig.

Under massarbetslösheten i Sverige
under 1990-talet kom främlingsfientliga Ny demokrati in i riksdagen, och
Lasermannen och Vitt Ariskt Motstånd spred skräck i samhället.

 

Snart kan det vara dags igen.
Klyftor och arbetslöshet skapar en grogrund för rasistiska och fascistiska
rörelser. Deras mål är att utse syndabockar för problemen i samhället. Genom
att hitta någon annan att hacka på, ska vi hindras att se vilka som faktiskt
tjänar pengar på krisen. De vill splittra upp arbetarklassen i ”svenskar” och
”invandrare”, för att vi ska bråka med varann istället för att gå samman och
kräva ett mer rättvist samhälle.

Den senaste tiden har nazister
härjat i våra kommuner. En kväll för några veckor sen var det några som smög
upp på vår veranda och satte klistermärken från en nazistisk organisation på
vår ytterdörr. Det är inte så svårt att förstå vad de vill säga med det: Håll
käften! Vi vet var ni bor!

 

Det är förstås väldigt obehagligt,
men vi tänker inte låta oss tystas. Vi tänker fortsätta vår kamp för demokrati
och rättvisa, och ju fler vi är i den kampen, desto svårare blir det för
rasisterna att få fotfäste.

Jag är också kandidat till
Europaparlamentet. Valet äger rum den 7 juni. Nu startar valrörelsen på allvar.
Trots att intresset är lågt är det ett viktigt val.

 

Vi är numera det enda
riksdagspartiet som är EU-motståndare. Vi har en jätteviktig uppgift i att klä
av högerns och EU-vännernas fina ord och visa vilken konkret politik de står
för. Hela grundtanken med EU är att kapitalet ska få mer makt på vår bekostnad.

 

De pratar om att vi ska samarbeta
för att rädda klimatet. Samtidigt är den fria rörligheten för varor en av EU:s
grundpelare. Den gör bland annat att Sala kommun är förbjuden att kräva att maten
som köps in till skolor och äldreomsorg är svenskproducerad, eftersom man också
måste ta in anbud på mat som körts på lastbil från södra Europa.

 

Den fria rörligheten för varor
håller också på att slå sönder vår folkhälsopolitik. Sedan vi gick med i EU har
alkoholkonsumtionen skjutit i höjden. De som drabbas hårdast av det är alla de
barn som växer upp i missbruksfamiljer.

EU-förespråkarna säger ofta att EU
är ett fredsprojekt. Samtidigt rustar EU upp sin militär och samarbetar allt
mer med Nato. När Israel i vintras genomförde en masslakt av palestinier i
Gaza, fortsatte EU sina förhandlingar om utökat militärt samarbete med Israel.
Så mycket var det fredsprojektet värt.

 

Ja, vi har mycket att göra inför
EU-valet. Det viktigaste för oss är att få folk att gå och rösta. Vi behövs för
att hindra högern att flytta ännu mer makt till EU:s institutioner. EU-vännerna
vill helst vara ensamma i Bryssel, men så roligt ska de inte få ha!

 

När det gäller alla beslut som
redan idag finns på EU-nivån, behöver vi finnas på plats för att försvara
arbetarnas och kvinnornas rättigheter och ta kamp för en hållbar miljö. Varje
vänsterväljare som stannar på sofflocket ökar möjligheterna för högern att
härja fritt i EU. Och varje vänsterväljare som stannar på sofflocket innebär
större chans för rasisterna i Sverigedemokraterna att komma in i
Europaparlamentet och få den legitimitet och de pengar som de behöver till
valet 2010.

 

Vi får inte tro att det räcker med
att våra toppkandidater gör bra insatser i TV. Det är förstås viktigt, men ännu
viktigare är att vi alla drar vårt strå till stacken. Det gör vi genom att
prata med släkt och vänner, dela ut tidningar, skriva insändare och synas ute
bland folk.

 

Vi kan inte luta oss tillbaka och
hoppas att allt kommer ordna sig av sig självt. Det har aldrig fungerat
tidigare och kommer inte att göra det nu heller. Men om alla vi hjälps åt och
gör vad vi kan, då kan det börja hända saker.
Det tycker jag verkar kul!

Uppdaterades: 21 feb 2023