Kent Persson
Ännu en riksdagsvecka får läggas till handlingarna.
Den stora politiska händelsen var givetvis presentation av budgeten med efterföljande debatt. Om det inte vore för att budgeten redan var väl känd sedan ett par veckor tillbaka. Det är givetvis frustrerande på många sätt och det får jag ta. Men det är verkligen att visa stor respektlöshet mot Riksdagen och dess ledamöter. Där ändå i Riksdagen lagar stiftas och budget tas.
Men jag måste ändå säga att Alliansens mediala genomslag är
en succé. Under två veckors tid har de släppt nyheterna på väl valda ställen.
Under två veckors tid har helt dominerat nyhetssidorna med sina utspel.
Skickligt måste jag säga.
När jag nu håller på att läsa regeringens budgetförslag och
försöka förstå vad de gör och varför de gör det l med några utdrag ur budgeten
visa på att den politik som regeringen för är de väl medvetna om konsekvenserna
av deras budgetförslag. Följande är hämta ur SCB-statistik.
De ekonomiska klyftorna har aldrig
varit större sedan SCB började sina mätningar någon gång på 70-talet. De
ekonomiska skillnaderna mellan kvinnor och män har ökat med 1 000 kronor i
månaden under Alliansens regeringstid. Skatterna har sänkts med 23 procent för
de rikaste 10 procenten, där 76 procent råkar vara män.
Utanförskapet har ökat med 300 000. Sverige
har idag 130 000 fler fattiga kvinnor och nästan en fördubbling av fattiga barn
till ensamstående föräldrar.
Följande går att läsa i
budgetpropositionen;
-Det mest säkra sättet att skapa
jobb är att satsa på kommuner och landsting.
-Jobbskatteavdraget kostar 1
miljon per jobb
– I budgetpropositionen skriver
Alliansen att transfereringssystemen är ett bra sätt att omfördela från män
till kvinnor.
Dessutom har Riksrevisionen har
visat på att regeringens nedsättning av arbetsgivaravgifterna
för företag som anställer unga är ett mycket dyrt och ineffektivt sätt att
skapa jobb. Varje jobb har kostat ungefär 1 miljon kronor. Riksrevisionen säger
att det vore bättre att stoppa pengarna i handen på företaget. Då kunde de
anställa två eller tre unga.
Avslutningsvis hajade jag till när Lars Ohly i Ekots
lördagsintervju sa att han är beredd att släppa kravet på utträde ur EU. Jag
citerar;
-” Med utträdeskravet blir det lättare att ställa oss åt sidan. Varför ha kvar,
åtminstone som krav, en linje som vi ändå inte i praktiken företräder”
Noterar på mejlen att någon kräver att Lars Ohly måste
förklara sig.
Som partiledare ingår att visa ledarskap och inte bara gå i
takt med partiet Ibland krävs också att partiledaren vågar gå före och våga
prova nya vägar om de gamla visat sig vara igenväxta.
Hälsningar
Kent Persson