Styret i Sala: Därför tar vi ställning mot angiverilagen

Trots massiv kritik från en mängd olika kommuner och regioner har regeringen nu gett uppdrag att utreda om medarbetare i kommuner, regioner och myndigheter ska vara skyldiga att utreda och anmäla när de kommer i kontakt med personer som misstänks befinna sig illegalt i landet. Förslaget skulle innebära att anställda i välfärden som möter papperslösa människor i sin yrkesutövning ska vara skyldiga att ange dessa till polisen och migrationsverket. En sådan anmälningsplikt strider mot mänskliga rättigheter, barnkonventionen och mot yrkesetiken inom många välfärdsyrken.

Den person som exempelvis fått avslag på sin asylansökan i sista instans ska lämna landet. Det är en viktig del av upprätthållandet av en god samhällsordning och rättsstatens principer. Detsamma gäller också människor som om av andra skäl vistas illegalt i Sverige. Konsekvenser kan bli skuggsamhällen där människor lever skydds- och rättslösa vid sidan av övriga samhället vilket varken gynnar samhällets utveckling eller den enskilda individens framtidsutsikter. Därför är det viktigt att det arbete som utförs av Migrationsverket, domstolarna, Arbetsmiljöverket och Polisen bedrivs på ett effektivt sätt för att korta processen och att det görs i nära samverkan.

Det betyder dock inte att alla yrkesgrupper som verkar inom kommuner ska tvingas anmäla misstanke om illegal vistelse i Sverige. Stora delar av Sala kommuns verksamheter har en uppgift att hjälpa och stödja människor. Det gäller oavsett om du är papperslös eller medborgare. Till exempel har barn rätt att gå i skola och barn såväl som vuxna har rätt till nödvändig vård. Särskilt tydligt är det uppdraget för vårdpersonal och skolpersonal. Dessa yrken har ofta en särskild yrkesetik. En etik som kan gå på tvärs med ett eventuellt laglighetskrav om anmälan.

Om lärare och studie- och yrkesvägledare får anmälningsplikt finns en stor risk för att papperslösa barn inte skulle våga komma till skolan, trots att de enligt lag har rätt till utbildning och enligt Barnkonventionen rätt att gå i skolan. Dessutom är lärare samt studie- och yrkesvägledare förbundna att skydda eleverna mot skada och trakasserier, ha en förtroendefull relation med dem och deras vårdnadshavare och ska inte sprida information vidare om det inte är för elevens bästa. Varken socialarbetare, förskolepersonal eller bibliotekarier ska behöva agera angivare av utsatta människor.

Kritiken mot den av regeringen lagda utredningen läggs fram tydligt från flertalet fackliga organisationer. Medarbetarna inom Sala kommuns verksamheter skulle påverkas vid ett införande av en ny lag i linje med utredningen. För att ta ställning för personalens möjligheter att fortsätta utföra det arbete de anställts för görs detta ställningstagande.

Kommunstyrelsen har nu beslutat

att Sala kommun som arbetsgivare anser att det agerande som en eventuell lagstiftning skulle kräva inte faller inom ramen för de arbetsuppgifter som kommunens anställda enligt sitt anställningsavtal är skyldiga att utföra,

att Sala kommun som arbetsgivare inte kommer att vidta några arbetsrättsliga repressalier till följd av att anställda skulle välja att inte följa den eventuella nya angiverilagen.

Amanda Lindblad (S) Kommunstyrelsens ordförande

Anders Wigelsbo (C) Kommunstyrelsens vice ordförande

Johanna Ritvadotter (V) Gruppledare

Ingela Kilholm Lindström (MP) Gruppledare

Glenn Andersson (S) ledamot

Camilla Runerås (S) ledamot

Sture Johansson (C) ledamot

Viktor Kärvinge (S) ersättare

Magdalena Fredriksson (S) ersättare

Thomas Calissendorf (S) ersättare

Richard Larsson (C) ersättare

Marie-Anne Deleryd (C) ersättare

Rasmus Löfling (V) ersättare