Har du läst detta debattinlägg av Janerik Larsson från Svenskt Näringsliv på Aftonbladet debatt?
LÄS ARTIKELN HÄR
Lotta Högkvist som tidigare bodde i Sala och numera jobbar på Salbergafängelset har skrivit en replik

 

Janerik Larsson menar på Aftonbladets debattsida den 16
oktober 2007  att arbetarkampen
förskjutits från att handla om arbetande människor till att handla om
arbetslösa och sjukskrivnas rätt att leva på andra.

För trettio år sedan var det ingen konst att i Sverige gå ut
grundskolan och få ett jobb direkt. Inte ovanligt så kunde man på sitt jobb
även utvecklas och få mer kvalificerade arbetsuppgifter tack vare sin
yrkeserfarenhet. För många innebar detta att man kunde gå från mer fysiskt
belastande arbetsuppgifter till mindre fysiskt belastande arbetsuppgifter.

Den världen är numera borta.

Vi har förvisso en högkonjunktur nu som då men i övrigt så
är likheterna borta. I dag räcker det inte ens med en gymnasieutbildning, man
ska ha en högskoleutbildning också och det är långt ifrån alltid som man får
jobb ändå. Det mest sorgliga är väl att situationen inte är ny egentligen – så
har det sett ut de sista 15 åren.

Sedan början av nittiotalet har kraven på effektivitet och
utbildning stigit inom både privat och offentlig sektor. Detta har fört med sig
att personaltätheten minskat, dvs. de som har arbete måste jobba än mer och
hårdare och att vi idag har en grupp människor som inte kommer in på
arbetsmarknaden pga. bristande yrkeserfarenhet och för låg utbildning. Så kan
man fundera vidare på vad som ofta händer med människor som ständigt jobbar
under stress, som ständigt har mer arbetsuppgifter än vad de egentligen hinner
med, vad som ofta händer med människor som inte kommer in på arbetsmarknaden,
som även de lever under stress?

Inte helt förvånande så blir de sjuka…

Och vilken grupp tillhör då de här människorna? Inte heller
det särskilt förvånande – arbetarklassen.

Vi har idag ett arbetsklimat som befrämjar "survival of the
strongest" – här finns inte plats för människor som av olika skäl inte kan
uppfylla arbetsmarknadens krav på utbildning och psykisk/fysisk uthållighet och
hälsa.

Det är snarare i det faktumet vi ska söka svar än att påstå
att vi har grupper av människor som inte vill göra rätt för sig. Ytterliggare
en grupp som får utstå mycket spott och spe är de människor som kommer hit från
andra länder. I den gruppen människor finns mängder med kunskap och erfarenhet
som inte heller får chansen att komma till sin rätt och som hamnar utanför
samhället med allt vad det innebär i förlust för såväl de människorna som vårt
samhälle.

Viljan att vara självständig, självförsörjande och att göra
rätt för sig är något som vi alla med några få undantag har. Det är något som
vi alla utvecklar under vår uppväxt – fråga vilken förälder som helst! Givetvis
ska människor få den vård och rehabilitering de behöver för att kunna arbeta,
men då måste vi även ha arbetsklimat och arbeten som har utrymme för dem som
inte har maximal uthållighet och som inte har full fysisk och psykisk hälsa.

Likaså måste vi ha en arbetsmarknad med utrymme även för dem
som av olika skäl saknar högre utbildning och arbetslivserfarenhet.

Janerik Larsson
–  klasskampen är högsta grad aktuell
fortfarande även om samhället idag ser annorlunda ut än det gjorde i början av
förra seklet eller för den delen för 20-30 år sedan. Den stora skillnaden
ligger i att vi idag har utvecklat ett kapitalistiskt samhälle där intjänandet
av så mycket pengar som möjligt till så stor konsumtion som möjligt är
överordnat allt annat som humanism, empati, solidaritet och jämlikhet. Detta
har inneburit att förvisso fler människor har en betydligt högre
levnadsstandard än tidigare men som samtidigt fört med sig att vi fått två
stora förlorargrupper – de långtidsarbetslösa och de långtidssjukskrivna.

Så ja – vänstern
kommer att fortsätta klasskampen och kampen för en mer solidarisk och rättvis
värld. Inte för att vi vill slåss för att någon utpekad grupp ska få leva på
andra utan för att vi vill ha ett samhälle med plats för alla – vi har inte råd
att vara utan en enda människa!

Lotta Högkvist (v)

Uppdaterades: 21 feb 2023