Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet Sala

Sala är tryggt – och ska fortsätta vara så

Insändare publicerad i Sala Allehanda den 12 juni 2026

Det är tryggt i Sala. Det är viktigt att säga det tydligt. I en tid när trygghetsdebatten ofta blir mörk, hård och förenklad visar Salas lägesbild över brottslighet och otrygghet en mer nyanserad bild. Den upplevda tryggheten är hög, brottsutvecklingen är i grunden stabil och det finns inga tydliga tecken på en genomgripande negativ utveckling. Det är ett styrkebesked för Sala.

Men det är också ett ansvar. För trygghet kommer inte av sig själv. Den behöver byggas, följas upp och försvaras varje dag. Under den här mandatperioden har vi i Samverkan för Sala prioriterat trygghetsfrågorna högt. Vi har stärkt strukturerna för samverkan mellan kommunen och polisen. Vi har utvecklat det lokala brottsförebyggande rådet, arbetet med Effektiv samverkan för trygghet och samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid. Det handlar inte om enstaka projekt, utan om att bygga en kommunal förmåga som håller över tid.

Därför är det också viktigt att ta till sig kommunpolisens bedömning i lägesbilden. Där konstateras att Salas brottsförebyggande arbete och säkerhetsarbete har tagit ett rejält kliv framåt de senaste åren.

Polisen pekar också på att Sala står starkare rustat att möta framtidens utmaningar än tidigare och att trygghetsmätningen 2025 gav det bästa resultatet sedan mätningen började göras 2022. Det är ett kvitto på att den riktning vi valt är rätt.

Samtidigt får en positiv lägesbild aldrig bli en ursäkt för att luta sig tillbaka. Tvärtom. Det är just när läget är stabilt och tryggheten är hög som vi har bäst möjlighet att förebygga problem innan de växer sig stora.

Lägesbilden pekar ut områden som kräver fortsatt uppmärksamhet. Det handlar bland annat om narkotika, bedrägerier, våld i nära relationer och särskilt utsatta brottsoffer. Men en av de allra viktigaste frågorna är barn och unga i riskzon. Där måste samhället vara tidigt på plats.

När unga riskerar att dras in i missbruk, kriminalitet eller destruktiva sammanhang får vi inte vänta tills problemen redan är stora. Vi behöver se signalerna tidigt, dela information mellan verksamheter och sätta in rätt stöd i tid. Skolan, socialtjänsten, fritidsverksamheten, polisen, föreningslivet och familjerna har alla viktiga roller. Varje barn som fångas upp i tid, varje ung person som får en meningsfull fritid och varje familj som får stöd innan problemen fördjupas är också en trygghetsinsats för hela Sala.

Vi vet att Sala inte är isolerat från omvärlden. Gängkriminalitet, narkotika och digital rekrytering av unga är nationella problem som också mindre kommuner måste förhålla sig till. Även om Sala inte har gäng etablerade här behöver vi agera proaktivt. När problemen väl har fått fäste är de betydligt svårare att bryta.

Därför ska Salas trygghetsarbete fortsätta vara både socialt och tydligt. Vi ska stå upp för ordning i offentliga miljöer, motverka skadegörelse och otrygghetsskapande beteenden, men också arbeta med de bakomliggande faktorer som gör att människor hamnar snett.

Sala är tryggt. Det ska vi vara stolta över. Men tryggheten ska inte tas för given. Den ska fortsätta byggas med kunskap, samverkan, tidiga insatser och ett särskilt fokus på våra barn och unga.

Samverkan för Sala
Amanda Lindblad (S)
Anders Wigelsbo (C)
Johanna Ritvadotter (V)
Ingela Kilholm Lindström (MP)

Nu tar vi nästa steg

Insändare publicerad i Sala Allehanda den 18 maj 2026

Sala ska ha ett nytt badhus. Det beskedet vill vi vara tydliga med.

Sedan tidigare finns ett beslut om att det nya badhuset ska ligga på Lärkanområdet. Nu tar vi nästa steg genom att slå fast att det ska byggas intill det nuvarande badhuset. Det ger bäst möjlighet att hålla igång verksamheten under tiden det nya planeras och byggs.

Det nya badhuset ska vara ett familjebad. Det handlar inte om ett överdimensionerat prestigeprojekt, utan om en rimlig avvägning för Sala. I jämförelse med andra badhus i Sverige handlar det om en anläggning som snarare får ses som mindre inom det som brukar räknas som medelstora badhus.

Kostnaderna för den här typen av badhus ligger, utifrån andra kommuners erfarenheter, ofta i spannet 240–420 miljoner kronor. Vårt nuvarande badhus motsvarar storleksmässigt badhus i den lägre delen av det spektrat.

Samtidigt behöver alla som diskuterar badhus vara ärliga med att kostnaderna har ökat kraftigt de senaste åren. Byggmaterial, energi, räntor och entreprenadkostnader har pressat upp priserna i hela byggsektorn. Det påverkar också badhus. Dessutom är badhus bland det mest komplicerade en kommun kan bygga, med höga krav på teknik, ventilation, vattenrening, fukt, säkerhet och drift. Därför måste vi vara noggranna, men det får inte bli en ursäkt för att börja om från början.

Det nya badhuset ska möta Salas behov: simundervisning, föreningsliv, motion, rehabilitering och bad för barnfamiljer.

Det nuvarande badhuset har tjänat Sala länge, men skicket är dåligt. Vi ska göra det som krävs för att hålla igång verksamheten så länge det är möjligt, men en långsiktig lösning kräver ett nytt badhus.

Därför är det helt fel läge att backa och fördröja processen. Vi har försökt bjuda in oppositionen, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Salas bästa, till ett gemensamt arbete för att komma vidare. De har avböjt. I stället vill de backa och börja om arbetet genom att åter öppna diskussionen om var badhuset ska ligga, trots att beslut redan är fattat om Lärkan.

Det riskerar att försena projektet ytterligare, utan att ge Salaborna ett badhus snabbare.

Vi vill komma vidare. Därför har vi tagit beslut nu.

Det här är inte slutpunkten utan ett viktigt steg mot ett nytt badhus. Vi tänker bygga ett badhus på Lärkan. Så barn kan fortsatt lära sig simma, föreningslivet kan fortsätta att träna i Sala. Vi vill ha ett badhus även i framtiden för våra invånare.

Nu tar vi ansvar och tar arbetet vidare.

Samverkan för Sala 
Amanda Lindblad (S) 
Anders Wigelsbo (C) 
Johanna Ritvadotter (V) 
Ingela Kilholm Lindström (MP) 

Planerar M större barngrupper och nedlagda skolor?

Insändare publicerad i Sala Allehanda den 7 maj 2026

Viveka Molin (M) ställer i sin insändare 28/4 en rimlig fråga: ”Hur går det ihop med att samtidigt prioritera en skolstruktur som kostar mer än vad demografin tillåter?”

Hennes fråga väcker en annan konkret fråga: Hur många skolor är M beredda att lägga ner? I skolnämnden kom inte ett enda förslag från M på krympt skolkostym – förutom när M, SD och Salas Bästa ville lägga ner flera landsbygdsskolor för ett par år sen.

Hittills har ingen skola lagts ner. Vi har faktisk fått det gjort! S, C, V och MP har lyckats med något de borgliga inte lyckades med när de styrde Sala: Två nya skolor och en ekonomi i balans. Sala har råd att prioritera skolorna på landsbygden. Svaret, “vi jobbar på det”, innebär att skolan ska utvecklas. Visioner finns.

Det Viveca Molin föreslår finns redan. Särskild undervisningsgrupp eller akutskola finns vid behov. Pengar finns för att rekrytera speciallärare. Välmeriterad personal sökes. Systematiska uppföljningar görs redan. Elever ska inte halka efter. Tidiga insatser har beslutats. En förebyggande insats är skolsociala team, där föräldrasamverkan ingår.

En vision är mindre barngrupper. Det tillåter demografin om Sala får statsbidrag. Kommunen kan “sträva efter att barngrupperna har en storlek som överensstämmer med Skolverkets riktmärke för barngruppernas storlek i förskolan”. Riktmärket för barn 1–3 år är en grupp på 6–12 barn. För barn 4–5 år är det en grupp på 9–15 barn. Färre yngre barn skulle alltså kunna innebära minskade barngrupper.

Vänsterpartiet vill gå längre. Vi vill lagstifta om storleken på barngrupper och personaltäthet i förskolan. Vänsterpartiet vill att staten går in som garant för kommuner som inte har de resurser som krävs.

Svaret är att det går att prioritera en skolstruktur som kostar mer än vad demografin tillåter. Skolans bokslut 2025 lämnade till och med överskott trots att landsbygdsskolorna är kvar. Det är för att omprioriteringar har gjorts.

Ambitionen är att minska antalet barn per vuxen i förskolan. Det vill både S och V. Den visionen förbättrar också arbetsmiljön för barn och personal. En kvalitetshöjning förväntas ske med Vänsterpartiets förslag på kortad arbetstid. Vänsterpartiet vill se lagens krav uppfyllda. Då får alla elever stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina behov.

Oppositionen har inte föreslagit anpassning till minskade kullar, så “att vi faktiskt får det gjort”, vilket Viveka Molin (M) nu lovar.

Eva Kampman (V), ledamot i skolnämnden

Vi måste rusta upp det vi redan äger

Insändare publicerad i Sala Allehanda den 4 maj 2026

Kommunens lokaler är inte bara byggnader. De är platser där barn lär sig, där medarbetare arbetar och där människor får stöd, omsorg och trygghet i vardagen. Därför spelar det stor roll hur vi tar hand om dem. När vi nu summerar 2025 års bokslut går det att se att arbetet med riktiga, hållbara och bättre lokaler för kommunens verksamheter har varit prioriterat. Det handlar inte bara om investeringar i fastigheter, utan om kvalitet i välfärden, bra arbetsmiljö och ett mer ansvarsfullt sätt att använda skattebetalarnas pengar.

Under 2025 invigdes nya lokaler för Åkraskolans förskola, grundskola F–6 och anpassad grundskola. Det betyder att verksamheter som under lång tid funnits i moduler nu kunnat flytta in i funktionella lokaler. Gärdesta modulskola kunde avvecklas, Lärkbacksskolans verksamhet flyttade in i nya lokaler och Ekdalens modulförskola flyttades när lokalerna stod klara.

Det här är viktigt på riktigt. Efter satsningen på Möklinta skola och förskola året innan, och nu Åkraområdet, har vi kommit långt i arbetet med att få verksamheter in i välanpassade lokaler. Det är bra för kvaliteten, för arbetsmiljön och för kommunen på sikt.

Men arbetet slutar inte där. Nu behövs ett mer långsiktigt och strukturerat arbete med underhåll, reinvesteringar och energieffektivisering i hela kommunens fastighetsbestånd. Att skjuta underhåll framför sig kan se billigare ut för stunden, men brukar bli dyrare i längden. När tak, dränering eller tekniska system inte tas om hand i tid ökar risken för dyra akuta åtgärder, tillfälliga lokaler och kostnader som hade kunnat undvikas.

Därför är det viktigt att Sala kommun inte bara har byggt nytt, utan också fortsatt rusta upp det vi redan äger. Under året som gått har investeringar gjorts i tak på Björkgården och Varmsätra skola, dränering av Klockarbo förskola och renovering av elevhemmen vid Ösby naturbruksgymnasium. Vägar som Sörskogsleden och delar av Ringgatan har asfalterats. Under året lämnade kommunen dessutom ett tiotal externt inhyrda fastighetsobjekt, där ungefär hälften var moduler.

I det arbetet behöver vi fortsätta utgå från 4-stegsprincipen: först se hur vi kan använda, anpassa och förbättra det vi redan har, innan vi går vidare till större ombyggnationer eller nybyggnation.

Energieffektivisering är också en viktig del av detta. Det handlar om mer än solceller. Det handlar om att minska energislöseri i äldre lokaler, använda byggnader smartare och planera reinvesteringar som sänker kostnader över tid. Men vi ska också vara ärliga med att det finns anläggningar där nytt till slut är mer ansvarsfullt än att fortsätta lappa och laga.

För oss i Sala måste målet vara tydligt. Fler verksamheter ska finnas i riktiga lokaler. Underhållet ska vara mer planerat. Risken för nya akuta evakueringar ska minska. Och varje skattekrona ska användas så klokt som möjligt, med kvaliteten i välfärden i fokus.

Samverkan för Sala 
Amanda Lindblad (S) 
Anders Wigelsbo (C) 
Johanna Ritvadotter (V) 
Ingela Kilholm Lindström (MP) 

Bokslutet visar att Sala kan ta steg framåt även i tuffa tider

Insändare publicerad i Sala Allehanda den 20 april 2026

För många Salabor märks kommunens arbete allra tydligast i vardagen. Det handlar om skolan, äldreomsorgen, gator och vägar, vatten och avlopp och om hur snabbt problem kan lösas när de uppstår.

Därför är bokslutet viktigt. Det handlar inte bara om siffror, utan om hur väl Sala kommun har klarat sitt ansvar i en tid med lågkonjunktur, höga kostnader och fortsatt osäkerhet i omvärlden.

Bokslutet för 2025 visar att Sala kommun har tagit steg i rätt riktning. Resultatet landar på 29,0 miljoner kronor efter flera ekonomiskt tuffa år. Det betyder inte att allt är klart eller att utmaningarna är över. Men det betyder att det arbete som gjorts under året har gett effekt.

Det är också viktigt att vara tydlig med att 2025 har varit ett år som krävt tuffa beslut, både politiskt och i förvaltningen. I ett pressat läge har vi behövt prioritera hårdare, säga nej till sådant vi gärna hade gjort och samtidigt hålla fast vid kärnuppdraget. Det har varit nödvändigt för att få kontroll, skapa stabilitet och ta ansvar för helheten.

Det här har inte skett av sig självt. Under året har ett omfattande förändringsarbete genomförts för att stärka ekonomistyrningen, förbättra prognoserna, skärpa uppföljningen och tydligare anpassa verksamhet och kostnader till det ekonomiska läget. Det är förändringar som kanske inte alltid syns direkt utåt, men som är avgörande för att kommunen långsiktigt ska kunna värna välfärden.

En viktig grund i detta arbete har varit SKR:s analys av kommunens ekonomi, som togs emot inför årsskiftet 2024/2025. Arbetet med att omhänderta analysens slutsatser har varit tongivande under hela året. Det har gett en tydligare riktning i arbetet med ekonomistyrning, uppföljning och långsiktig hållbarhet.

Samtidigt är det viktigt att säga att resultaten inte bara handlar om styrning och struktur. De handlar också om människor. Väldigt många medarbetare har fått arbeta hårt i ett pressat läge, ofta med mindre marginaler och under höga krav, för att vardagen ändå ska fungera för salaborna. Bokslutet visar vad som blir möjligt när medarbetare, chefer och verksamheter arbetar tillsammans, tar ansvar och håller i ett gemensamt förändringsarbete även när läget är pressat.

Det syns också i konkreta resultat i kommunen. De nya lokalerna för Åkraskolan, Åkra förskola och anpassad grundskola har färdigställts och invigts. Det är en viktig investering i barns och elevers vardag, i arbetsmiljö för medarbetare och i Sala kommuns framtid. Löpande fastighetsunderhåll har genomförts och vi har investerat i tak på Björkgården, Varmsätra skola och dränering av Klockarbo förskola.

Det syns också i det arbete som fortsätter varje dag men sällan får stora rubriker, underhåll, investeringar och förbättringar i verksamheter och infrastruktur som människor är beroende av. När det fungerar skapas trygghet i vardagen. När det inte fungerar märks det direkt.

Samtidigt finns osäkerheter som vi behöver vara öppna med. En orolig omvärld, en förändrad demografi och kortsiktiga statsbidrag som vi inte kan räkna hem innan året närmar sig sitt slut. Just därför är det så viktigt att fortsätta arbetet med ordning och reda i ekonomin och med tydliga prioriteringar.

För oss i Samverkan för Sala är slutsatsen tydlig. Det går att ta ansvar för ekonomin och samtidigt hålla fokus på det som betyder mest för salaborna i vardagen. Men det kräver uthållighet, tydliga beslut och ett gemensamt arbete i hela kommunen.

Bokslutet för 2025 är därför inte bara en redovisning av det år som gått. Det är också ett kvitto på att genomförda förändringar gör skillnad och en grund för att fortsätta bygga ett starkare Sala.

Vi vill rikta ett stort tack till alla som arbetat inom Sala kommun för ert fantastiska arbete. 2026 inleds i ett bättre läge än tidigare år och vi vill tacka er för er insats.

Samverkan för Sala 
Amanda Lindblad (S) ordförande kommunstyrelsen 
Anders Wigelsbo (C) vice ordförande kommunstyrelsen 
Johanna Ritvadotter (V) gruppledare
Ingela Kilholm Lindström (MP) gruppledare 

Vi menar allvar med att minska barnfattigdomen

Insändare publicerad i Sala Allehanda den 10 april 2026

De tuffa ekonomiska tiderna har slagit hårt mot barnfamiljer i Sala kommun och i hela Sverige. När priserna på mat, boende och andra nödvändigheter stiger är det familjer med små marginaler som drabbas först och hårdast. I årets rapport om barnfamiljers ekonomiska svårigheter konstaterar sen ideella barnrättsorganisationen Majblomman skillnaderna i livsvillkor har ökat bland barnfamiljer. När det går dåligt för Sverige har barnfattigdom blivit en av konsekvenserna.

Barnen som växer upp nu behöver en politik som agerar. Det här är inte en fråga som kan skickas runt mellan olika nivåer, alla behöver ta sin del av ansvaret. Staten sätter de yttersta ramarna genom familjepolitiken, trygghetssystemen och arbetsmarknadspolitiken.

Därför blir M/SD-regeringens ansvar tydligt. När barnfamiljer pressas av höga priser och små marginaler duger det inte att luta sig tillbaka. Barnfattigdom är inte ett naturfenomen. Det är ett samhällsproblem som kräver politiska prioriteringar på riktigt. Om skillnaderna i livsvillkor ökar bland barnfamiljer måste staten göra mer, inte mindre, för att stärka den ekonomiska tryggheten.

Kommunerna ansvarar för det som finns närmast barns vardag; som skola, fritid, kultur, förebyggande insatser och delar av stödet till familjerna. Just därför är det också viktigt att visa att kommuner kan göra skillnad här och nu. I Sala kommun har vi politiskt valt att stå upp för och prioritera barnen också i tuffa tider. Vår handlingsplan mot barnfattigdom utgår från att kommunens verksamheter måste arbeta tillsammans för att vända utvecklingen. Målet är att minska andelen barn och unga som lever med låg ekonomisk standard så snart som möjligt. Idag handlar det om cirka 1 100 barn och unga i Sala kommun. Om det ska lyckas måste även regeringen göra sin del.

Att vi i Samverkan för Sala menar allvar med att minska barnfattigdomen visas också i våra prioriteringar. I handlingsplanen lyfter vi flera viktiga insatser som vi inte gör avkall på. Avgiftsfria lovaktiviteter, nolltaxa för föreningar som bedriver barn och ungdomsverksamhet, Fritidsbanken med kostnadsfri utlåning av utrustning, avgiftsfri kollektivtrafik inom kommunen, läxhjälp i skolan, möjlighet till kostnadsfritt fritids i särskilda fall och feriearbete för unga på gymnasiet. Allt detta handlar om samma sak: att inte begränsa barns möjligheter på grund av föräldrars ekonomi.

I handlingsplanen visas också det som på riktigt kan bryta utsatthet över tid. Föräldrarnas ekonomiska situation beskrivs som den enskilt största orsaken till barnfattigdom, och därför finns tydliga mål om minskad arbetslöshet, ökad sysselsättning och fler ferie- och praktikplatser. Men det här rår bara på en liten del av den tuffa situation som många befinner sig i.

Ingen kommun kan ensam väga upp för en nationell politik som inte räcker till.

Vi accepterar inte att barns värld blir mindre när tiderna blir sämre. Vi tycker att det är då samhället måste kliva fram.

Ökade skillnader mellan barnfamiljer kräver politiskt ansvar. På alla nivåer. Regeringen måste ta sitt ansvar för den ekonomiska tryggheten. Regioner och kommuner måste fortsätta göra det som går att göra nära människors vardag. I Samverkan för Sala har vi valt att prioritera barnen och slår fast att mer måste göras för barnen.

 Samverkan för Sala 
Amanda Lindblad (S)
Anders Wifgelsbo (C)
Johanna Ritvadotter (V)
Ingela Kilholm Lindström (MP)