De tuffa ekonomiska tiderna har slagit hårt mot barnfamiljer i Sala kommun och i hela Sverige. När priserna på mat, boende och andra nödvändigheter stiger är det familjer med små marginaler som drabbas först och hårdast. I årets rapport om barnfamiljers ekonomiska svårigheter konstaterar sen ideella barnrättsorganisationen Majblomman skillnaderna i livsvillkor har ökat bland barnfamiljer. När det går dåligt för Sverige har barnfattigdom blivit en av konsekvenserna.

Barnen som växer upp nu behöver en politik som agerar. Det här är inte en fråga som kan skickas runt mellan olika nivåer, alla behöver ta sin del av ansvaret. Staten sätter de yttersta ramarna genom familjepolitiken, trygghetssystemen och arbetsmarknadspolitiken.

Därför blir M/SD-regeringens ansvar tydligt. När barnfamiljer pressas av höga priser och små marginaler duger det inte att luta sig tillbaka. Barnfattigdom är inte ett naturfenomen. Det är ett samhällsproblem som kräver politiska prioriteringar på riktigt. Om skillnaderna i livsvillkor ökar bland barnfamiljer måste staten göra mer, inte mindre, för att stärka den ekonomiska tryggheten.

Kommunerna ansvarar för det som finns närmast barns vardag; som skola, fritid, kultur, förebyggande insatser och delar av stödet till familjerna. Just därför är det också viktigt att visa att kommuner kan göra skillnad här och nu. I Sala kommun har vi politiskt valt att stå upp för och prioritera barnen också i tuffa tider. Vår handlingsplan mot barnfattigdom utgår från att kommunens verksamheter måste arbeta tillsammans för att vända utvecklingen. Målet är att minska andelen barn och unga som lever med låg ekonomisk standard så snart som möjligt. Idag handlar det om cirka 1 100 barn och unga i Sala kommun. Om det ska lyckas måste även regeringen göra sin del.

Att vi i Samverkan för Sala menar allvar med att minska barnfattigdomen visas också i våra prioriteringar. I handlingsplanen lyfter vi flera viktiga insatser som vi inte gör avkall på. Avgiftsfria lovaktiviteter, nolltaxa för föreningar som bedriver barn och ungdomsverksamhet, Fritidsbanken med kostnadsfri utlåning av utrustning, avgiftsfri kollektivtrafik inom kommunen, läxhjälp i skolan, möjlighet till kostnadsfritt fritids i särskilda fall och feriearbete för unga på gymnasiet. Allt detta handlar om samma sak: att inte begränsa barns möjligheter på grund av föräldrars ekonomi.

I handlingsplanen visas också det som på riktigt kan bryta utsatthet över tid. Föräldrarnas ekonomiska situation beskrivs som den enskilt största orsaken till barnfattigdom, och därför finns tydliga mål om minskad arbetslöshet, ökad sysselsättning och fler ferie- och praktikplatser. Men det här rår bara på en liten del av den tuffa situation som många befinner sig i.

Ingen kommun kan ensam väga upp för en nationell politik som inte räcker till.

Vi accepterar inte att barns värld blir mindre när tiderna blir sämre. Vi tycker att det är då samhället måste kliva fram.

Ökade skillnader mellan barnfamiljer kräver politiskt ansvar. På alla nivåer. Regeringen måste ta sitt ansvar för den ekonomiska tryggheten. Regioner och kommuner måste fortsätta göra det som går att göra nära människors vardag. I Samverkan för Sala har vi valt att prioritera barnen och slår fast att mer måste göras för barnen.

 Samverkan för Sala 
Amanda Lindblad (S)
Anders Wifgelsbo (C)
Johanna Ritvadotter (V)
Ingela Kilholm Lindström (MP)

Politik i en mindre kommun handlar inte bara om att fördela knappa resurser.

Politik kan också handla om att skapa värden som stärker, gemenskap, folkhälsa, delaktighet och i slutändan – framtidstro. När den politiken lyckas märks det i människors vardag: i mötesplatserna, i barnens språk, i ungas möjligheter, i föreningslivet och i den lokala stoltheten.

Ett exempel på detta finns i Sala bibliotek och projektet Bokstart.

Projektet har gjort det möjligt för biblioteket att nå barn och familjer som tidigare varit svåra att nå och att visa något grundläggande: läsning, böcker och biblioteket är till för alla. I en tid då skillnader i språk och livsvillkor riskerar att växa redan i tidig ålder är detta inte en liten sak. Det är en viktig politisk handling. Genom Bokstart har biblioteket kunnat arbeta uppsökande, relationsskapande och långsiktigt, och därmed sänkt trösklarna till både läsning och delaktighet.

Under förra året fördjupades arbetet genom ett nära samarbete med förskolorna, där biblioteket utbildade personal i högläsning och läsinspiration. Responsen blev stark, och effekterna tydliga. Förskolornas besök på bokbussen ökade från 149 till 470. Samtidigt steg bokreservationerna så mycket att systemet fick göras om. Höstens läsutmaning engagerade både förskolor och familjer, som tillsammans läste nästan 11 000 böcker. Det är svårt att tänka sig ett tydligare bevis på att målmedvetet läsfrämjande arbete faktiskt gör skillnad.

Men Bokstart handlar om mer än statistik. Det handlar om att väcka nyfikenhet, bygga vanor och ge fler barn en väg in i språket och vårt gemensamma samhälle. När personal, barn och familjer samtidigt vittnar om ett ökat intresse för läsning ser vi vad som händer när politik får fäste i människors vardag.

Arbetet har också synliggjort hur stort behovet är av mötesplatser för småbarnsfamiljer i Sala. Därför utökades träffarna med föräldralediga från fyra 16 träffar under hösten. Resultatet blev att biblioteket nådde fler familjer med gemenskap. Men kanske ännu viktigare: fler människor fick en tidig relation till biblioteket som en trygg och självklar plats i kommunen. En plats man kan återvända till, växa med och känna sig hemma i.

Det som har vuxit fram i Sala har dessutom väckt intresse långt utanför kommunens gränser. Arbetet har inte bara uppmärksammats regionalt, utan också blivit en källa till inspiration för andra. Ett annat projekt med ungdomar har lyfts fram av regionen som ett gott exempel, och erfarenheterna från Sala har bidragit till att andra kommuner i Västmanland startat liknande satsningar. Även Bokstartsarbetet har nått utanför kommunen. Personalen bjöds in att föreläsa vid Mälardalens universitet om sitt arbete med Bokstart i Sala. Det säger något viktigt. När en mindre kommun visar att det går att lyckas med uthållig, kreativ och inkluderande kulturpolitik, då får det ringar på vattnet. Då blir Sala inte bara ett lokalt exempel, utan också en inspirationskälla för andra.

Det är just så en positiv Salaeffekt ser ut i praktiken: små resurser, tydlig vilja, skickliga medarbetare och resultat som märks långt utanför den egna verksamheten.

Gert Wibe (V)
Jessica Silversten (S)
Anders Westin (C)
Kristina Nyberg (S)
Anna Gilleblad (C)

Arbetstillfällen är avgörande för Salas framtid. När människor har ett arbete att gå till stärks både tryggheten för den enskilde och utvecklingskraften i hela kommunen. Och många av de jobben skapas inte i kommunhuset, utan i de företag som varje dag driver Sala framåt.

Företagare som vågar investera, anställa och tro på en idé, där finns initiativkraften. Det är där nya möjligheter växer fram. Politikens uppgift är därför inte att stå vid sidan av och hoppas att allt ordnar sig. Politikens uppgift är att skapa så bra förutsättningar som möjligt för dem som bygger, driver och utvecklar företag här.

Därför har vi i Samverkan för Sala prioriterat näringslivsarbetet under hela mandatperioden. Vi vet att det är en grundläggande fråga, en grund för jobb, tillväxt och det bygger en starkare kommun. När företagen i Sala kan växa, anställa och investera, då stärks också förutsättningarna för hela vårt samhälle.

Arbetet med företagsklimatet tar sig. Sala har goda resultat i flera mätningar, NKI och NUI, mätningar av hur företag upplever kommunens service, bemötande och kontakten med kommunen. Det är en bra utgångspunkt, men vi är långt ifrån färdiga. Det visar att målmedvetet arbete gör skillnad, och att det lönar sig att arbeta fokuserat på dialog, service och förbättringar i vardagen.

Det är också i det ljuset man ska se att vi nu i mars genomförde vår tredje årliga företagarvecka. För oss handlar det inte om en kampanjvecka. Det handlar om arbetssätt. Om att möta företag där de finns, lyssna på deras erfarenheter och förstå vilka beslut som faktiskt påverkar deras vardag. Den sortens kontakt är viktig. Ska kommunen bli bättre kan vi inte bara prata om näringslivet. Vi måste ha en löpande och seriös dialog med företagen själva.

Nu har vi dessutom antagit ett nytt näringspolitiskt program som pekar ut riktningen framåt. Det är viktigt, därför att ett bra näringslivsarbete kräver mer än god vilja. Det kräver en tydlig plan. I programmet slår vi fast att Sala både ska vårda det näringsliv som redan finns här och skapa bättre förutsättningar för nya etableringar och fler jobb.

Det finns flera delar i programmet som är särskilt viktiga. Kommunen ska bli mer samordnad och tydlig i kontakten med företag. Det ska vara enklare att komma rätt, lättare att förstå processerna och mer förutsägbart för den som vill etablera sig eller utveckla sin verksamhet. Vi pekar också ut behovet av mer byggklar mark, bättre kompetensförsörjning, starkare infrastruktur och fortsatt arbete med Salas attraktivitet som plats.

Det är helt rätt väg att gå. Företag väljer inte bara en adress. De väljer en plats där det ska gå att rekrytera, investera och utvecklas över tid. Därför hänger näringslivspolitiken ihop med bostäder, utbildning, kommunikationer och hur attraktivt Sala är att leva i. Programmet lyfter också de gröna näringarna och andra lokala styrkor som viktiga delar i Salas fortsatta utveckling.

För oss är detta enkelt. Vill man att Sala ska växa starkare måste man också ta jobben och företagen på allvar. Därför har vi prioriterat näringslivsarbetet under hela mandatperioden. Därför fortsätter vi att möta företagen i deras vardag. Och därför har vi nu också lagt fast en tydlig riktning framåt.

Sala kommun behöver en politik som förstår var jobben växer fram och som är beredd att göra arbetet som krävs. Det är den riktningen vi tillsammans står för.

Samverkan för Sala
Amanda Lindblad (S)
Anders Wigelsbo (C)
Johanna Ritvadotter (V)
Ingela Kilholm Lindström (MP)

Det är med bedrövelse vi läst Sala Allehandas kommentarsfält på Facebook, och vi vill härmed tydligt markera och ta avstånd från det sätt och det språk som används för att ventilera åsikter mot vår gruppledarkollega Mona Johansson (L).

I Sala kommun finns det i dag nio politiska partier i kommunfullmäktige. Vi är alla demokratiskt valda av medborgarna att föra deras talan i de olika åsikter medborgarna har.

Att vi tycker olika i diverse sakfrågor betyder på intet vis att vi tycker illa om varandra som människor.

Vi har i mångt och mycket mer gemensamt som personer och mellan partierna än vad som skiljer oss åt. Vi delar alla samma övertygelse att vi vill förbättra samhället för medborgarna i Sala kommun.

Hur det ska gå till och vad som är bättre tycker vi ibland olika om, men det betyder inte att vi står och ser på när en kollega från ett annat parti blir illa åtgången på detta usla sätt.

I februari hade vi SKR på besök i kommunfullmäktige med en föreläsning om hat och hot mot förtroendevalda. Mycket bra information och vi var alla överens om att i Sala kommun ska vi tillsammans göra vad vi kan för att stävja osakliga påhopp, smutskastning och hat mot förtroendevalda.

Vi önskar därför att alla tänker till en extra gång innan en skriver kommentarer om oväsentligheter i kommentarsfält på facebook, det är inte en rättighet att kränka andra människor.

Vi är politiker, vi kan alla hantera långa och snåriga diskussioner och debatter, vi till och med uppskattar sånt! Men personpåhopp hör inte hemma i vare sig talarstolar eller kommentarsfält. Vi vill även passa på att påtala att den som äger kommentarsfältet också har ett ansvar för vad som där skrivs.

Camilla Runerås (S) 

Tomas Bergling (M)

Anders Westin (C)

Magnus Edman (SD) 

Johanna Ritvadotter (V)

Magnus Holm (KD) 

Ingela Kilholm Lindström (MP) 

Hanna Westman (SBä)